Inlägg publicerade under kategorin Efter Operationen

Av Camilla - 10 oktober 2012 17:00

Eller ja, återbesök men hos en sjuksyster. Varför jag egentligen var tvungen att köra ända in till Karlshamn vet jag inte, det kunde väl lika gärna min distriktsköterska klara av?
För allt som gjordes var att de tog bort plåstret, tittade så det såg okej ut och tejpade om det. Inga stygn som ska tas bort, för jag är sydd inifrån.
Men jag ska fortsätta att tejpa ärret i flera månader så slipper jag ett stort nytt ärr. Har haft ett stort blåmärke som synts runt plåstret men det var inte så farligt när man såg själva op-stället. Och det som syns bleknar mer och mer.


ANNONS
Av Camilla - 25 september 2012 17:18

Jag gjorde en Gastric ByPass i maj 2008, och en bukplastic 2010. GBP gick jättebra, mådde toppen, vikten dalade och jag kände mig lättare både kroppsligen och själsligen. Äntligen hittade jag mig själv.

2010 när jag gjorde bukplastiken gick det väl inte lika lätt eller bra. Jo, själva OP var kanon, och jag mådde bara bra efteråt, MEN såret ville inte läka, började vätska redan bara någon dag senare så jag var inne på akuten ett par gånger. Sedan några turer till distriktsköterskan innan det var dags för kirurgen igen, som klippte upp allt och därpå hade jag en hel vår med täta besök på kirurgen, vakuumpump och inte räknades jag som läkt förrän i slutet av maj 2010.

I september 2010 öppnades ett litet hål igen och började vätska, och jag bokade snabbt tid hos distriktsköterksna men det hann läka igen innan jag kom in och fick visa upp det.

I september 2011 satte det igång igen, öppnades, vätskades (varas) och ville inte läkas. Tog kontakt med Hälsoringen men fick en vikarie som sa att han kunde inte göra något förrän jag hade fått min bebis och då var det operation igen som gällde.

I sommar började jag att jaga kirurgen, men blev hela tiden kopplad till Karlskrona och dit vill jag inte så jag avvaktade. Fick för några veckor sedan kontakt med Karlshamn och idag har jag varit inne och träffat "min" kirurg igen, samma som gjorde bukplastiken. Han kände och klämde, beundrade förra operationens resultat och sa: det här ska vi opererera.

Så på onsdag nästa vecka (3/10) ska jag opereras igen, de ska öppna, ta bort det stygn de tror ställer till det och skära fram lite ny frisk vävnad. Mer om det kommer senare.


ANNONS
Av Camilla - 9 juni 2011 15:11

Idag slog jag rekord i antal steg.

Eller ja, har gått samma sträcka hela tiden, men justerat stegräknaren så nu räknar den - nästan - alla steg jag tar.

Idag registrerade den 13 730 st.... Tjohoo!!


Gick vanliga rundan: ut till Pukavik - längs E22 till Norje - hem igen. Mötte en del rockare, men inte så många som man kanske hade trott. Musiken hördes inte igenom i mina hörlurar (har annan musik när jag är ute och promenixar) och trots att det var 20 grader var det varmt, kvavt, klibbigt. Svetten rann nerför rygen MEN både Lillan och jag orkade gå fortare. Lillan var riktigt spänstig sista kilometern.


Hade sådan tur att det började regna någon timme efter att jag kommit hem. Gött!


Tycker dock synd om de som tar studenten eller är ute på SRF i detta vädret. Not nice!

Av Camilla - 26 maj 2011 19:18

Nej, det blev inget gym utan jag tog istället Lillan i kopplet och passade på att promenera istället. Har inte blivit så mycket av den varan på sista tiden, dels dåligt väder, dels värk.

Men idag passade vi på medan det var fint väder, dvs det blåste lite men det var i alla fall inget regn och det var det viktigaste.

Var lite kyligt när jag gick hemifrån så jag hade en college-tröja över t-shirten, men i Pukavik var det mycket finare så jag var ordentligt svettig när vi väl kom hem. Bara att lägga alla kläder i tvätt på en gång.

Och stegräknaren hade tagit paus under promenaden, men jag vet sedan tidigare att det är minst 11 000 steg. Gött var det!

Lillan hade slipsen ute efter halva turen. Hon såg ganska trött ut och jag hade känn av lårmusklen så det blev ingen mil idag heller, utan "bara" 8km.

Av Camilla - 24 maj 2011 13:20

Igår körde vi dubbelpass på gymmet igen.

Stolt över mig själv under det första passet som var easy line. Klarade nästan att ligga 45 sek i plankan under andra varvet. Trodde aldrig att jag skulle klara det på grund av att det värker som fan under och efter.

Däremot är jag lite besvien på det följande afro-passet, där fick jag bryta när det var ca 10 min kvar. Inte en chans att jag skulle orka det. Var svimfärdig.

Våt av svett, matt i benen och mycket magträning.

På det hela stora nöjd ändå.

Av Camilla - 11 maj 2011 19:20

Man känner att man är mer.... fit ... än tidigare, dvs blir inte så fort trött i de olika momenten. Kunde göra ganska så många situps idag, men skippade plankan, kommer nog aldrig att klara 45 sekunder plankan med min kropp. Den gör så ont i nacke och armar att det är rena pinan och kräver smärtstillande i någon form när jag kommer hem.

Min träningsvärk försvinner nästan under ett pass också.

Men det viktigaste av allt: vi har skitkul när vi tränar!


Vilken kunde tro att jag var en soffpotatis innan, riktigt Anti mot all ansträngning?!

Av Camilla - 9 maj 2011 20:15

Idag testade vi: jag, Linda och Emme, att ta dubbelt pass på gymmet. Dvs först ett vanligt easyline och sedan afrodans precis efter.

Visst var vi lite lagom trötta efter easyline, men ändå riktigt taggade. I pausen som blev mellan passen stod vi och mer elle rmindre dansade på stället för att hålla igång och inte kallna/stelna till.

Sedan körde vi ett roligt pass afro. Gissa om vi var trötta! Ena rörelsen kallas för stöveln. Den kunde jag knappt göra på sista varvet. Det enda som sporrade mig att fortsätta var att varken Linda eller Emelie gjorde det.

Men vi var lika trötta alla tre!


Grymta impad av Irene och Sofia som brukar ta TRE pass på raken, de brukar stanna till Mage rumpa lår också.


Efteråt var min krampkänning/träningsvärk i benen nästan helt borta men jag har drag i nacken, lite stel. Och morgnarna ska vi inte tala om. Vaknar vid 5-6 av att jag behöver gå på toa och är knappast byxad att ta mig ner för trappen. Så när jag kommer upp igen så får jag ta värkpiller.

Och att vända sig om i sängen, det är helt omöjligt att göra utan att vakna av sitt eget AJ!

Av Camilla - 5 maj 2011 10:18

Idag är det exakt 3 år sedan jag fick den gjord. Och jag mår hur bra som helst :)

När jag tittade på tv-programmet för en tid sedan så kände jag, vilken jäkla tur jag haft.

Jag har gått ner i lagom, jämn takt. Inte haft några som helst problem med att äta, och de få gånger jag haft dumpning har jag ätit antingen för fort, för energirik mat eller någon enstaka gång för mycket, och då har jag haft mig själv att skylla.


Jag fick min reduceringsoperation utan att behöva böna och be, okej, hade jag inte haft mitt bråck så hade jag kanske inte fått den, men nu fick jag. Att det tog lång tid och inte gick så bra med den till att börja med, berodde knappast på GBP:sen.


Jag orkar mer, är på gymmet eller ute och promenixar.


Mår helt enkelt toppen på alla sätt och vis!

Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Zeraphina med Blogkeen
Följ Zeraphina med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se