Linus klarade sina två inskolningsveckor men sedan slog det honom: förkylning. Kanske inte så konstigt då jag började nästan en vecka innan honom, att ha ont i halsen och känna näsan fyllas upp. 

Så tredje veckan på dagis blev en VAB-vecka istället. 

Hade väntat mig att han skulle reagera tidigare, då han oftast blivit förkyld två dagar efter att vi har träffat förkylda kusiner. Hans inskolningsfröken Marianne hade också funderat på det. 

Själv har jag klarat mig från förkylning varenda gång han varit sjuk och även den gången Markus var förkyld. Men nu kom det. Kan bero på att kroppen varit utpumpad av all gråt och sorg, så förkylningen hade fritt blås in.

Usch ja, 1½ vecka har gått. Fortfarande svårt att fatta det, att pappa verkligen är borta. Gråter inte så ofta längre men ibland slår det till och då komemr tårarna. 

Så glad att han fick uppleva sin första egen uppfödda champion, och dessutom rasens första. Något som han var verkligen stolt över. Att han orkade vara med och träffa alla en sista gång i Bräkne Hoby. Han stortrivdes den dagen.

Tack till Ingrid som ringde och pratade, det behövdes verkligen! Det var uppskattat, många kramar! Ledsen att jag missade ditt sms i lördags, min telefon var ockuperad av en liten tekniknisse    som numera kan öppna knapplåset och dessutom har skickat sms, mms och ringt folk från både min och farfars telefon. 

Tack till Eva som smsade! Och till Monica som ringde.

Begravningen är nästa vecka. Det kommer flera från hans gamla jobb och tar ett sista farväl, och Inger ska sjunga i kyrkan. 

Eftersom pappa avskydde skjorta och slips, och inte tyckte om långrandighet i kyrkan så finns inget tvång om klädsel, mer än att inte bära rött, och Anders ska hålla ceremonin kort. 

Ska höra om svärföräldrarna ska gå annars kanske Linus kan vara hos dom, eller får jag ta dagis den dagen. 

Tillbaka till förskolan: ganska roligt hur liten världen är: M som skolar in Linus är skolkamrat med min farbror Sven, C kommer också från Gränum men är i ett gap någonstans då hon inte kände några Berntssons, och L hem som barn ligger på samma gata som vi bor, bara längre upp på berget :)