Alla inlägg under april 2013

Av Camilla - 28 april 2013 07:25

Det gick så fort från att du började att tyna bort i vintras, tills du försvann från oss. Utan att vi kunde ta farväl!

Ångrar att jag inte tog mig mer tid igår att bara vara hos dig.

Så glad att du var med på kaninutställningen igår, fick en sista dag med alla vänner där, ut bland folk och umgås. Jag hoppas att du tyckte om det också, och det såg det ut som om du gjorde. 

Så ledsen att det bara var du och mamma när du gick, men ändå glad att du slapp vara ensam. Du såg så fridfull ut där du låg när vi kom-

Älskar dig - saknar dig!

ANNONS
Av Camilla - 24 april 2013 12:16

Idag började Linus 8,30.

Vi gick hemifrån vid 8, och det var riktigt härligt att gå. Backen går bättre och bättre, även om mina lårmuskler ännu inte gillar det. Men de lär sig väl, för själv gillar jag promenader, friskluften och faktiskt även muskelvärken. 

Linus gillar det också, fågelkvittret, trafiken runt oss, bron över det forsande vattnet och definitivt omgivningen ju närmare förskolan vi kommer. Han har ett STORT leende när vi kommer dit, trots att det idag var en seniorfröken (nej det var inte riktigt så de sa, jag kommer bara ihåg senior-) ett par praktikanter och tre fröknar.  Linus försvann ut bland de andra barnen utan att se sig om efter mig men kom tillbaka för en puss efter en stund innan han kollade nya saker.

Han hade lite svårt att sitta still vid fruktsamlingen, ville inte äta frukten men var super intresserad av allt som fröken M hade och gjorde, vattnet, jorden, jordgloben, fruktskalen ja allt var instressant. Han är en väldigt nyfiken liten snuttrik. 

Efter frukten var det dags att gå ut och leka på gården, Linus provade att åka rutschkana ett par gånger och det gick ganska bra, med mammas hjälp. 

Börjar bra, jag hoppas att det går lika lätt i fortsättningen för snart är det dags att gå ifrån en kortare stund så han får vara ensam med barnen och fröknarna. 

ANNONS
Av Camilla - 24 april 2013 12:04

Ibland blir man tosig! Hur svårt kan det vara att trycka iväg en bekräftelse till försäkringskassan??

Den 3/4 satte jag upp mig som arbetssökanden efter föräldrarledigheten, och väntade på besked från försäkringskassan om besked om vad min dagersättning skulle bli. 

Eftersom jag även fått brev från Unionen där de ville veta vad jag gjort den senaste tiden, samt vad jag hade för inkomst, så ringde jag försäkringskassan den 12 april.

Men de hade inte fått något meddelande från akassan så de hade inga uppgifter. Ringde akassan (blev felkopplad ett par gånger) och hon jag fick tala med började att dilla om att de inte hade uppgifter om vad jag gjort 2012. Jo, svarade jag, jag har varit föräldrarledig. Men har du inte tagit ut ersättning för det? svarar tanten i luren. 

Jo, säger jag. Och så däger hon: javisst det ser jag ju här! Så hon skriver en not om att hon kollat det, talar om för mig vad dagersättningen skulle vara om jag haft akassa och säger att en handläggare ska kolla det.

Sedan ringer jag medlemsavdelningen igen, får prata med en tjej som noterar att min dagersättning från akassan skulle vara ***kr/dag  och att jag har en lägre månadsavgoft, tack och hej.

Sedan händer inget?

Får ett brev från Unionen om att min avgift ska vara 345kr i månaden för att jag skulle tjäna mer än 19000kr i månaden. Tjohej! Tar kontakt med dom igen och får en ny tjej i luren, som börjar att avbryta varenda gång jag säger något och ska förklara händelseförloppet. När jag säger till henne att jag inte är färdig så börjar HON att protestera och "tycker inte om min ton" Äh va?? Så det är okej att avbryta folk mitt i meningar, men man får inte ilskna till när det händer en? Jag ringde av henne i örat.

Men kontentan var i alla fall att eftersom jag varit så sen (en vecka efter att jag fått brevet) med att meddela vad jag gjort under 2012 så blir min avgift denna månaden 345kr! Att det berodde på att akassan inte fått tummen ur arslet hade hon väldigt lite förståelse för

Idag ringer jag försäkringskassan igen och får höra att de INTE fått meddelande från akassan om ersättningen?! 

Ringer till akassan och tjejen jag pratar med gör en knapptryckning och meddelandet går iväg, i morgon ser försäkringskassan vad jag skulle ha. Tack till henne! Trevlig och snabb och precis som man vill att ens kontakt ska vara med förbund osv.
Men Hur jäkla svårt kan det vara?  Hade de gjort sitt jobb på akassan från början så hade jag haft min ersättning igång nu. 

Kan man bli tosig för mindre?! 

Blir galen när instanser av olika slag har så lite förståelse för den vanliga människan. Deras slarv gör att min ersättning riskerar att komma sent, min avgift blir högre denna månaden (vet att de korrigerar sedan men det är ju nu som räknas) och jag har inte ens rätt att bli arg och protestera? 

Av Camilla - 23 april 2013 12:17

Undrar om man kan sätta plast för öppningen i regnskyddet till sulkyn, så att jag kan gå till dagis med Linus även om det blåser? 

Så kan Markus ha bilen i fortsättningen också. 

Vad tror ni?

Av Camilla - 23 april 2013 12:16

Idag var det inskolning dag två. När vi kom dit så gick de flesta andra barnen ut, kvar inne med Linus och den andra nya lilla tjejen, var två flickor. De var äl inte så där intresserade av Linus egentligen, men vad brydde han sig om det. Redan på parkeringsplatsen började han att spralla, och väl inne undersöktes allt igen. 

När det var dags att åka hem ville han inte utan började protestera när jag bar ut honom till hallen, men väl hemma lekte han en kvart något och slocknade sedan som ett ljus. 

Han gillar verkligen förskolan, än i alla fall :)

Av Camilla - 22 april 2013 12:06

Kl 8,30 var jag och Linus på plats. Vi gick till förskolan, och det var kanonväder, lite kyligt men klart och gott. 

Inte så svårt att hitta idag, men tur att jag var och rekade i helgen för vem kunde ana att man skulle in på mellangården för att komma in på dagis?

Vi blev presenterade för de tre fröknarna och en snabb genomgång av hela bygget. Sedan lek med de andra brnen i ena lekrummet.

Blev glatt överraskad av Linus: han var inte det minsta mammig, skrattade, pratade och gav sig snabbt in i leken med klossar, duplo och annat. Han och flickan som var på inskolning är de minsta, dvs pratar inte ännu och går inte, men det är nog inga problem. 

Ena pojken som sprang omkring där var precis som Linus: finurlig, klurig och med bus lysande i ögonen :) Huvva huvva om de båda blir bästa vänner - inte en lugn stund då kan jag tänka. 

Kort sagt: dagen var toppen! Linus smälte direkt in i bunken av småttingar och vi ska dit igen i morgon för dag 2. 

1 timme om dagen, svag upptrappning och inskolning i 10 dagar. Nu rullar det på!

Tjingeling!

Av Camilla - 21 april 2013 10:09

På måndag börjar Linus inskolning, en timme på Kringlans avdelning. Ska bli spännande, och tror jag - både roligt och nyttigt för honom. Han behöver socialiseras, det vill säga han behöver få träffa barn i sin egen ålder och rasa av sig. Här hemma är det bara han och jag hela dagarna tills hans pappa kommer från jobbet, och vi kan inte ge honom all bus ett barn behöver. Framför allt orkar jag faktiskt inte det. 

Fick frågan igår vad ska hitta på när han är på dagis sedan. Med antydan att det kommer att vara tomt och jag inte skulle veta vad jag skulle göra, men jodå. Jag ska gå på toaletten alldeles själv, utan att behöva hålla koll på honom, eller ha honom bankande på toadörren. Lyxigt värre. Jag ska kunna bara sitta och göra ingenting utan att ha honom gnällande bredvid mig. Missförstå mig inte, jag älskar lille Snuttriken och ångrar inte en minut, men det kan bli för mycket för vem som helst ibland. Jag vill inte behöva bära omkring på honom, vill kunna göra en så enkel sak som att diska eller skala potatis utan att han ska tränga sig in för att bli buren. 

Han väger 10 kg, jag orkar inte kånka med det hela dagarna. Och är inne i en period själv då jag inte mår så bra, ont överallt känns det som, och ständigt trött och med huvudvärk. Ganska typiskt läge med fibron vill säga. Jag behöver också vila ibland och göra något alldeles själv, och att köra och handla gälls inte, då är det inte min egentid, då letar jag runt efter vad VI ska ha och skyndar mig hem till familjen igen. 

Av Camilla - 21 april 2013 09:27

Igår fick Lina sin sista vila. Lina var en ruby som föddes den 17 september 1997, tillsammans med tre bröder. Alla var röda. Pappa var en äldre gentleman kallad Pelle, även mer känd som Campanards Valentin och Zeraphina's Bonanza-Girl, kallad Mitzy.

Lina bodde hels itt 15½ år gamla liv hos Helena & Richard Bona, kennel Cucciolo. Hon fick två kullar, båda efter Mimmidalens Great Black Prince. Sammanlagt fick hon sju valpar: två pojkar och fem flickor.

Hon hade hjärta UA tills hon 9½ år (april 2006) och ställdes på gamla dar ut med CK och BIR veteran ett par gånger. Döv på gamla dar,  men gjorde allt för en köttbulle. 

Hjälpte de andra tikarna att ta hand om valparna och städa efter dom, oavsett om den nyblivna modern ville det eller inte. 

Den siste i sin kull att bli en stjärna på himlen. 

R.I.P Lina

Stort tack till Richard, Helena och Max för att de tagit så bra hand om henne. 

Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8 9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22 23 24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Zeraphina med Blogkeen
Följ Zeraphina med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se