Har pratat med hanhundsägarnaoch det är fixat: både Lillan och Molly kommer att paras med de tilltänkta hanarna, som planerat. Och för min egen skull kommer båda att vaccineras mot Herpes.

Lillan ska paras med CH Heronsbridge Zafonic "Merlin", som är blenheim och har hjärta UA 8½ år. Här blir bara blenheim och/eller ruby

Molly kommer att paras med Lp1 Lp2 Sannsiss Black Indian "Walter", som är black and tan. Här kan det bli alla eller vilken som helst av de fyra färgerna.

Det enda som fattas nu är själva löpet =)

Vilken skillnad på våra promenader.

Lillan och Pyret dimper ner arslet precis var som helst när de är nädiga, medan Godis tar sin tid, sniffar, nosar, vänder och vrider på sig innan hon hittar det rätta stället (finns det ett rätt ställe att kissa/bajsa på när man är ute på promenad?)

Lillan & Pyret vandrar precis överallt, oavsett om det är vattenpöl eller barmark.

Godis vandrar runt vattenpölarna med en något äcklad och fisförnäm min...

Lillan och Pyret drar, måste ligga längst fram och vill de sniffa i gropen så gör de det, Godis vandrar lite bredvid...

Många som hört av sig om Indra och hennes valpar, och jag vill skicka en stor kram & tack, för alla vänliga ord och trösten jag fått.

Jag har inte orkat prata om det, inte med andra i alla fall. Det var en väldigt jobbig tid, att vaka i 1½ vecka, flaskmata varannan timme, väga, oroa sig och sedan går det käpp rakt åt helvete i alla fall.

Men vad var det då som gick fel?

Jag pratade med min veterinär och hennes första ord var Herpes. Konstigt. När jag köpte min första cavalier 1991 visste jag inte vad det var. Och det tog 3-4 år med rasen innan jag hörde om det. Nu sägs det att i princip alla tikar har det.

Hur smittar det? För mig har Herpes alltid låtit som en sexuellt överförd sjukdom, alltså en könssjukdom, men ack så fel. Det smittar även genom nospussar, alltså det räcker att en frisk hund nosar på en sjuk hund så kan du får det. Därför ska man undvika att låta dräktiga tikar hälsa på andra. Tydligen är det lite som kennelhosta...

Kan man behandla?

Inte i traditionell mening. Man kan vaccinera sin tik mot Herpes, då ger man en spruta vid löpet där hon ska paras (kommer inte ihåg om det är strax innan parning eller efter) och sedan någon vecka innan beräknad nedkomst ger man spruta nummer två. Priset för sprutorna ligger på 450:-/st enligt min veterinär, men det är ett billigt pris att betala för att slippa allt det jag och framförallt Indra fick gå igenom.

Hur vet man vem som har det?

Man kan ta blodprov för att se om det är Antikroppar mot Herpes, då vet man att man har eller har haft det. Men för att vara på den säkra sidan så

får man då ta två blodprover, med 14 dagars mellanrum.

Man vaccinerar ingen frisk hund. Så frågan är: om jag vaccinerar Lillan och Molly vid parning, ska jag ta de båda gamla också, eller bara hindra dom från att komma till valparna och mammorna innan puppisarna blivit tre veckor?

Veterinären frågade om hanhunden, men eftersom han aldrig haft en tom tik, så tvivlar jag starkt på att han har det. En uppfödare sa också att det smittar bara i aktiv form, och en hane med aktiv Herpes vill inte para för den har blåsor och det gör ont. Om det stämmer vet jag inte, jag får kolla med veterinären.

Indra kan ha haft det innan i kroppen, eller blivit smittad under senare delen av dräktigheten, tydligen är det värst om det kommer då.

En uppfödare frågade om Elton kan ha haft det, eftesom det under hans tid som avelshane varit 4 tikar som gått tomma... men han har då aldrig varit ovillig till att para, så jag vet inte...Dessutom, alla fyra av dessa tikar har efteråt haft valpar och de var både normala i storleken och livskraftiga.  Dessutom är det tre av tikarna som haft dessa kullar med just Elton...

Men jag är glad att jag höll mig till reglen att han aldrig skulle få fler kullar på ett år, än vad han var i ålder.

Så fort misstanken om Herpes var väckt, och jag pratat med veterinären, så skickade jag SMS till hanhundsägaren och till uppfödaren som parat efter mig, så att de skulle veta om. Kunde inte prata om det just då, det var samma dag som sista valpen dog. (Om ni hade sett mig då så hade ni förstått, jag grät så att hela rummet bara gick i vågor och jag höll på att svimma). Tiken som parades efter Indra är dräktig också, men tack vare förvarningen så har de alla chanser i världen att klara detta nu, håll valparnas temperatur över 35 (38 säger en del) grader så aktiveras aldrig viruset om de har det, och tid finns att ge tiken en spruta också.

Och Lillans tilltänkta hane, där fick jag skicka mail också och tala om, ska jag vaccinera henne när vi ska para? Lika bra! Hon hade visseligen 5 normala valpar som växte bra redan från början, och var en exemplarisk mamma för dom, MEN hon har umgåtts nära med Indra och valparna här så hon har ju också varit utsatt nu.

Molly har aldrig träffat varesig Indra eller valparna men jag ville ju använda samma hane och han har träffat Indra... får jag ens använda honom till Molly nu efter detta?

Många tankar som snurrar......

Igår tog jag Linda till hjälp och fick en del bra foton på mina båda harar.

Alla som känner till harar vet hur svårt det är att få riktigt bra foton på dom... de är alltid på språng, dundernyfikna och inte alltid på humör.

PippiLotta är en surpotta, hon kan lika gärna få för sig att ta ett smakprov av dina fingrar eller kläder.

Ironman är en kelekotte! Härligare kanin får man ju leta efter. Han älskar att bli kliad på huvudet, så gosig och mysig!

Gå in på Kaninlänken på högra sidan och klicka på Belgiska harar så får ni se dom.

Pyret är skendräktig.... pip och bäddning, hon möblerar om utställningsburen, korgarna, ja allt. Och piper...

Är ju lagom efter hennes löp, och så gjore väl Indras valpar sitt till också.

Vet inte om jags ka tycka synd om henne eller förvandla henne till en rattmuff ;)

Igår körde vi ner till Eko, där Joel valde ett spel han kan göra på sin dator. Tyvärr så knäppar sig datorn där nere så han kaninte spela det här hos mormor, och min är Vista, vilket det inte går att spela det spelet på. Men han kan spela på sin egen hemma ikväll.

Och igår kom det ett samtal från Malin, om att hon ville sova här. Och då ville Anton det också, fast att det egentligen är dags för ett anfall snart. Han har epilepsi, tyst sådan, och vi är inte säkra på att vi vaknar när det sätter igång. Men babyvakten följde med och allt gick bra, han har sovit så fint på en madrass på golvet bredvid storasyster =)