Har precis varit i Näsum för Lillans avmaskning.

Sitter i väntrummet och väntar medan de skriver under i passet och på 4-veckors intyget, och så är det dags för själva tabletten. Snälla som de är (och troligen inte vana vid hundar som Lillan) så har de lindat in den stora avmaskningstabletten i kött (såg ut som skinka). Jag såg nog lite hånfull ut, och säger: det där hade ni inte behövt, hon hade tagit den ändå... och så ramlar den ut genom köttet så vi fick krypa på golvet för att få fram den under soffan =)

Men sagt och gjort, assistenten räcker fram tablette och lillan sväljer den, hel.... och så får hon en bit kött till som belöning =)

Japp, det har jag. Har haft det länge så jag borde vara van, men F-N vad det gör ont emellanåt. Och inte kan jag säga vad det är för omslag inte, hade inte så ont innan de två frostnätterna så det kan inte vara på det viset.

Det finns ett kort med sitt Stjärntecken på (Fiskarna) där det står lite om månadsstenar etc, och en rad är : kroppsdelar som är speciella för dig. I mitt fall står det fötterna och det stämmer verkligen (på pappas står det naveln och det stämmer direkt in på honom, då han har ett navelbråck)

Jag har svårt att hitta skor som passar, för jag får lätt skoskav, kan ha ett par skor i flera månader innan det kommer ett skoskav.

Har väldigt ont i tårna, de är ömma och känsliga, skulle ens mina hundar trampa på mina tår så är det tårar i ögonen och knappt kunna röra på mig....

Sedan starten på högskolan så har det där med motion blivit eftersatt, men igår tog jag mina damer och gick den vanliga rundan. Den är på 3-4 km, och det var två trötta äldre damer som kom hem. Lillan däremot tröttnar inte så lätt, så där fanns det fortfarande energi.

Men jag får hålla koll på Pyret, hon ömmar inte men markerar lite på ena frambenet. Ska ta med henne till Näsum idag när jag ändå ska dit med Lillan för avmaskning. (När man varit i DK så har man 28 dagar på sig att avmaska hunden mot dvärgbandmask)